Menandri quatuor fabularum, Herois, Disceptantium, Circumtonsae, Samiae fragmenta: Quatuor ...

발행: 1908년

분량: 189페이지

출처: archive.org

분류: 문학

131쪽

11910

καθαρα ποειν, πέττειν, ἐνάρχεσθαι κανουν.

ἐγίγνες αμέλει πάνσ ετοίμως, τὸ δὲ τάχος

τῖν πραττομένων ταραχην τιν αὐτοις ἐνεποει,

οπερ εἷκος ἐπὶ κλίνης μεν ερρme ἐκποδων τὸ παιδίον κεκραγος, ῶ δ' ἐβόων ἄμα ,,αλευρ, δωρ, ἔλαιον απόδος, ανθρακας. καὐτὸς διδοὐ τουτων τι καὶ συλλαμβάνων

3. arara Vorbi ἐπαγανακτεὶ aliquam formam hic scriptam fuisse suspicatur LBL ἐπαναγο ν τε Cronori, otiam ἐπ' oracta aliaquo fingi possunt. 10. Post ἔρριπτ' o Los dolovit ευθυο, quam vocis αὐτοὶς a. 9 altoram sotionommina auspicor.

10. cppiπτο proiectum neglectumque iacebat.12. Hominimus Dicasopolidis Aristophansi sic pagi sui otium

132쪽

120 SAMIA. εἰς τὸ ταμιειον ἔτυχον χελθων, θεν 15 πλείω προαιρῶν καὶ σκοπουμενος τέως

ανωθεν εἰς τοὐμπροσθε το ταμιειδίουοικημα τυγχανε γαρ ίστεών τις ἄν,

20 σου e ἀνάβασίς ἐστι δια τουτου τό τεταμιεῖον μιν. οὐ δὲ Μοσχιιονος ἡντίτθη τις αὐτη πρεσβυτέρα, γεγονυ ἐμὴ θεραπαιν ἐλευθέρα δὲ νυν ἰδosσα δὲ

τ παιδίον κεκραγὲς ημελημένον

εIναι νομίσασα το λαλειν, προσέρχεται, καὶ αὐτα δὴ τα κοινά ,, φίλτατον τέκνον-

1ς sq. Matrona si adfulsast, i 23 Domo manumisit antshac huic opinor Demea curam res e i ancillam suam, quae nutrivit Ocella penaria is remendi h doli schions infantom, ab ipso Demsa

19 - 21. to collam ponariam autem fratrom hunc eas suspicio fuit conclave aliquod, in quo lanam mox ost Iovis sano. Permansit lacero solebant ancillas per quod sin anus in familia iamquom conclavo si ad superiorem aedium schionis stliolum curat, quantum partem spor scalas et ad ipsam quidsm per astatem provoctiorsm collam obat aditus potest. Aliqua in fabula fori asegit partes. Consoratur autom Ti. 19.Ἀστε bH sic, non imuiu, quod expectatur, dicebant in. 20 sq. Sana si sunt haec δὶ, ne glegenter nunc dictum est 6 τα-

bius pastor manumissus, cuius in Horo fabula monti sti J. 25. QvbovJ monto addis o τα-

133쪽

ἐφίλησε μιηνεγκεν ἁ δ' ἐπαυσατο 30 κλῶον, πρὸς ἐνήν φησιν ἡ τάλαιν ἐνω, πρώην τοιοsτον ἰντα Μοσχίων Ἀγι, αὐτὸν ἐτιθηνουμην ἀγαπ2σα, νυν δ ἐπεὶ παιδίον ἐκείνου γέγονεν, αλλη καὶ το

καὶ 35 L. ναι . . θεραπαινιδίω τινὶ ἔξωθεν ιστρέχοντι βουσα ra ταλαν, τὸ παιδίον ' φησίν - τί τοs ἐν τοις γάμοις τοῖς οὐ πατρὸς τὸν μικρὸν οὐ θεραπευετε;

40 εὐθος δ' ἐκείνη ἡδυσμοὐ λίκον λαλεις, ε

45 μου ἐκείνη δ' ἡ τάλαινα της ἐμης λαλιος in ἀπῆλθεν ἐκποδὼν οὐκ ποι. καὶ ἐγὼ προῆλθον τουτον ονπερ ἐνθάδε τροπον ἀρτίως εἰσηλθον, συχη πάνυ, ῶς οἱ ἀκουσας οὐδὲν οὐ σθημένος

37. Λλαv ut supra i).41. αὐτος herus*3. 42. καὶ παρεEi Haec libet'De ipsa mutavit se monem, ut illam acoroiubobat. Ea dixit quas a Demea audiri liceret.

134쪽

50 αὐτὴν δ' ἔχουσαν αὐτὸ τὴν Σαμίαν ὁρῶ

ἔξω διδοsσαν τιτθίον παριών αμα.

α iκ αὐτος, οὐκ ἀγανακτῖν οὐδέπω. συνοιδα γα τῶ μειρακίεν, νὴ τοὐς θεους, καὶ κοσμία τὸν πρότερον ὁντι χρόνον ἀεὶ καὶ περὶ ἔμ ἰς ἔνεστιν εὐσεβεστατω. 60 πάλιν ὁ Ἀπειδαν τὴν λέγουσαν καταμάθω τίτθην ἐκείνου προτον ουσαν, Ie ἐμου

λάθρα λέγουσαν, IH ἀποβλώφα πάλιν εἰς τὴν ἀγαπῶσαν αὐτὸ καὶ βεβιασμένην ἐμου τρέφειν κοντος, ἐξέστηχ βλως.

Prodeunt armon et coquus oum famulo, ollis onusti ambo; ipso armon tenet orbem.

65 1i εἰς καλὸν γαρ τουτονὶ παρόνθ' ὁρῖ

51. ut animi perculsus senΘX id quod motuebat idore se puta-Vit, cum ulnis pectori applicatum puerulum teneret Chrysis, aut ludens has mammam infanti pras-buit, ut matrem per roVom temporis articulum so fingeret ij. 55. υ0' novoui id quod in men- tom modo si Venit revera se putare negat Moschionis filium esse XChrysido sis non potest non US-picari, ogat amon sibi et aliis. 59. ubi cuε-iv quam m-ime ines rerum naturae 3 satiλim av-

135쪽

αυτον παραγαγειν ἐστι τουτον ικαδε.

μάγειρ, ετ λαλῶν διατελεῖς οὐκ Iδα συἐφ τι μαχαίρας περιφερεις, κανὸς γαρ εἶλαλῶν καταγιο ναι παντα παυε, πρὸς θεῖν l

δοκεῖς γε μοι, νὴ τοb θεους 66. νορας supplevit Logrand.

136쪽

εἰ πυνθάνομαι πόσας τραπέζας μέλλετε ποεῖν, πόσω γυναῖκές ε , ὁπηνωα ἔσται τὸ δειπνον, εἰ δεήσει προσλαβειν 75 τραπεζοποιόν, εἰ κέραμός ἐστ ενδοθεν ἡμιν ἱκανός, εἰ τοὐπτανιον καταστεγον,

καὶ σὰ τουτο γε80 παντος νεκ' ἀλλα παραγεν εἴσω.

ΛΗΜΕΑΣ. Παρμένων l

137쪽

χαιρε, δέσποτα.

τοsτον μὲν οὐδέν, ἁ θῶμαι, λανθάνει τῶν ἐνθαδὶ πραττόμενον εργον, ἔστι γὰρ 85 περίεργος εντις αλλος' αλλα τὴν θυραν

προῖων πέπληχε. Aporitur suum, prodit Chrysia.

cibus opinor aliisquo dapibus in foro emtis oplotam affert Parmeno. - Υα0 τύχη per me licet iii

138쪽

ἀπὸ τῶν κεραμίων πρις θεῶν.

Intrant odo coquus iusquo famulus et cum iis Chryaia. Ad horum a convortens:ὶ

τί δει ποεῖν, δέσποτα; τί δεῖ ποεῖν - ἴθι δευρ ἀπὸ της θωρας.

ετ μικρόν.

ακουε δη νυν Παρμένων. ἐγω σε μαστιγουν, μα τοὐς δωδεκα θεους, οὐ βουλομαι δια πολλα.

μαστιγουν τί ἐν πεπόηκα;

neat a lagenis. - Bibulas anus plus satis e noVa comoedia sunt cognitae. 89 sq. Sic apud Torontium horus ad servum: Concede istuc paululum. Audin' Etiam nunc paulum. t sis , apud Plautum illuc regredere ab ostio et abscede etiamnunc ).89 τ δε ποεiv; cum amaro risu vultuquo minaci ipsa verba sorvi repotentis haec sunt; sed i Q

139쪽

συγκρυπτεις τι πρὸς τὸν δεσπότην.

τίνι τὸ παιδίον προσεστιν;

96. πα0J forma haec monosyllaba commemoratur a grammaticis λὶ In Aristophanis sabulas invshere eam conati sunt critici j sed novas potius comoediae est relinquenda. 97 Sed quaeso hercle agedum, a pice ad me. - - - Dic modo coit. 3.

140쪽

ἀπόλοιο ς' φενακίζεις 3.

99 sq. Chrysidis infantom dicit quocum vivit, esse nequeunt. At Parmeno, utpoto ab hac romptum non sorio dicta has sentit horus. Chrysidis autom libori nisi Domoas, 105 Moschionia eas filium con-

SEARCH

MENU NAVIGATION